Aktuellt
  Operation Karlstad
  Några bildexempel
  Skydd av kulturmiljöer
  Fungerar skydden?
  Vill du vara med?
  Kontakt
  Länkar

Några bildexempel

”Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara.”

Så står det i Plan- och bygglagen (PBL). Och lagen har under senare år skärpts ytterligare för att värna estetiska värden och försöka förhindra den långsamma förvanskning som görs av fastigheter i samband med ägarbyten och renoveringar. Inte sällan sker den på grund av bristande kunskap och engagemang hos fastighetsägaren eller/och hos byggfirman som utför jobbet. Men också på grund av bristande tillsyn och intresse från de instanser på kommun och länsstyrelse som har till uppgift att se till att Plan- och Bygglagens varsamhetskrav när det gäller hanteringen av våra kulturmiljöer efterlevs. Förändringen sker oftast smygande, i små steg. Man brukar därför i kulturhistoriska sammanhang tala om "de små stegens tyranni". Frågan vi måste ställa oss är: Hur många ändringar tål ett hus innan dess identitet och särdrag gått förlorade?

Nedan följer några bildexempel hämtade från Karlstads innerstad. Kika på dem och gör din egen bedömning. Tycker du att den tjänsteman som gett bygglov till eller på annat sätt godkänt förändringsåtgärden följt lagens krav på varsamhet och bibehållande av byggandens karaktärdrag? Successivt kommer fler bildexempel att adderas, så återkom gärna. Har du egna förslag på exempel du tycker borde uppmärksammas så hör av dig till Operation Karlstad.

Vilken port mot framtiden vill du öppna? Bilderna visar två olika entréportar i en och samma fastighet. I den ena sitter originalporten kvar. I den andra har man ersatt den med en modern aluminiumdörr med ett helt annat utseende. För ovanlighetens skull en aluminiumdörr som inte är bruneloxerad. Men ändå? Nästa gång du går genom Karlstad innerstad – räkna då för skojs skull efter hur många originalportar som finns kvar i de gamla hus du passerar. Gänget som kränger aluminiumportar har gjort ett sällsynt grundligt jobb i Karlstad. Tro mig. Kolla själv. (Bilderna tagna på Malmtorgsgatan i Klara).

Ett eller två hus? När det gäller färgsättningen av hus inom detaljplanelagt område krävs bygglov enligt Plan- och Bygglagen. Exemplen ovan härrör från en och samma fastighet där två separata ägare uppenbarligen äger varsin halva. Genom målningen framstår det vackra huset istället som två, separata hus. Vem på kommunen godkände bygglovet den här ommålningen kan man undra? Tycker du att resultatet blev bra? Kan man säga att det bevarar byggnadens arkitektoniska karaktärsdrag? (Bilden är från samma hus som bilden ovanför).

Varsam renovering? Enligt plan- och bygglagen skall fastighetens arkitektoniska särdrag särskilt beaktas vid renovering och ombyggnad. I det vänstra trapphuset sitter husets originalfönster av 100-årig kärnfura kvar. I det högra har de ersatts av moderna, inåtgående, vitmålade s.k. insticksfönster av aluminium. Man lyfter ur de gamla bågarna, sågar bort "korset" i karmen, och slänger dem i sopcontainern. Sedan sätter man i nya fönster inuti det som är kvar av den befintliga karmen. Resultatet blir ett fönster med en klart tjockare karm än tidigare. Och med en avsevärt mindre fönsteryta. Denna typ av fönsterbyten har gjorts på i stort sett samtliga äldre hus i Karlstad innerstad. Och görs än idag. Kolla själv nästa gång du passerar ett gammalt hus i Karlstad innerstad. Ett snabbt sätt att byta fönster är det. Men behövde fönstren verkligen bytas? Tycker du att den som godkände bygglovet följde lagen och värnade fastighetens kulturhistoriska värden? Och vilket tycker du är snyggast? (Samma hus som ovan)

Anpassad bebyggelse? Ibland undrar man om arkitekten som ritade det nya huset verkligen har varit på platsen där det ska stå? Eller om det verkligen var en arkitekt som ritade det? Jag har läst att det finns undersökningar som visar att människor som promenerar, omedvetet rör sig långsammare i en miljö där husen har stor detaljrikedom. Vad tror du det beror på? Vilket av husen på bilden ovan tror du att man går snabbast förbi? (Bilden från en innergård på Klara. Det högra huset härrör från en byggnadsstil/period som i efterhand fått det träffande namnet "Neobrutalism".)