Aktuellt
  Operation Karlstad
  Några bildexempel
  Skydd av kulturmiljöer
  Fungerar skydden?
  Vill du vara med?
  Kontakt
  Länkar

Kulturmiljöskydd i praktiken

Vackra ord och välfrmulerade lagtexter är en sak. Men omsätts orden i handling och efterlevs lagarna här i Karlstad? En titt i backspegeln och en rundvandring i dagens kulturmiljöer visar i många fall på motsatsen.

Skydd mot rivning?
Karlstad är en av de städer i regionen som drabbats allra hårdast av den rivningsiver som pågått allt sedan 1950-talet och som faktiskt, märkligt nog, pågår än idag. De befintliga möjligheterna att skydda Karlstads kulturmiljöer har därför långt ifrån använts på avsett sätt. Istället har kortsiktiga personliga vinningar näst intill regelmässigt tillåtits väga tyngre än ett ansvarsfullt bevarande av Karlstads kulturhistoriska identitet och kontinuitet. Enda sättet att idag de facto skydda ett hus mot rivning är att ge det högsta skyddsklass, dvs "q - får ej rivas". För hur paradoxalt det än kan låta, så är skyddsbestämmelsen "q - får ej förvanskas" ganska tandlös och ger inget som helst skydd mot rivning. Inte sällan låter fastighetsägaren då helt sonika huset stå och sakta förfalla för att slutligen ansöka om rivningslov den dag förfallet gått så långt att han kan hävda att huset blir för dyrt att renovera. Detta är en mycket vanlig strategi (se exempel under aktuellt) bland fastighetsägarna i Karlstad. Operation Karlstad efterlyser ett aktiv debatt i frågan och ett större ansvarstagande från fastighetsägarna när det gäller förvaltandet av vårt gemensamma kulturella arv.      Men även våra ansvariga politiker, med Byggnadsnämnden i spetsen, har i många fall även de varit drivande bakom rivandet av Karlstads kulturmiljöer. Trots att det ju enligt lagen är just Byggandsnämnden som ska ansvara för att värna dem. Tycker vi som bor i Karlstad att det är ok? Om inte så är frågan hur länge vi är villiga att stillatigande låta det fortsätta? För utan en motopinion kommer rivandet att fortsätta år efter år. Och kulturhusen är då inom några decennier ett minne blott.

Skydd mot förvanskning?
Tillsynen av att lagarna mot förvanskning av kulturmiljöer efterlevs vilar på Länsstyrelsen (KML, MB), Byggnadsnämnden (PBL, byggnadens yttre) samt byggherrarna (PBL, byggnadens inre). När Operation Karlstad talat med ansvariga på området står det dock klart att rutiner för tillsyn till stora delar helt saknas. Istället "förutsätter man" att lagarna efterlevs. Men gör dom då det?
     En rundvandring bland den äldre bebyggelsen (äldre än 1950) i Karlstad innerstad behöver inte bli speciellt lång förrän man kan konstatera att bebyggelsen till stor grad är förvanskad. Spröjsade träfönster har regelmässigt bytts ut mot ospröjsade aluminiumfönster, eller har i vissa fall helt sonika murats igen. Utsmyckade, tidstypiska entreportar i trä har lika regelmässigt bytts ut mot identitetslösa, släta aluminiumdörrar. Stukaturdetaljer har tillåtits förfalla och sedan plockats bort. Påbyggnader med tveksamt arkitektoniskt anpassade "extravåningar", takkupor på vindsvåningar eller inglasade balkonger är närmast en "Karlstadsjuka". Listan kan göras lång.

En historisk tillbakablick
För att hur väl man i Karlstad förvaltat sitt ansvar på kulturmiljöområdet kommer vi inom kort att publicera en komplett dokumentation av hur det gått för husen i inventeringen "Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads Kommun" från 1984. En inventering som Kommunfullmäktige den 15 november 1984 beslöt att ge i uppdrag åt Byggnadsnämnden att "efter samråd med Kulturnämnden och sakkunniga i Värmlands Museum – ägna dessa objekt synnerlig omsorg". Har man fullföljt sitt uppdrag? Vad tror du?