Aktuellt
  Operation Karlstad
  Några bildexempel
  Skydd av kulturmiljöer
  Fungerar skydden?
  Vill du vara med?
  Kontakt
  Länkar

Skydd av kulturmiljöer

Kulturmiljöerna i Karlstad är värdefulla sidor i gatans historiebok. Genom dem får vi som idag vandrar gatan ned en livs levande berättelse om hur staden vuxit fram genom generationer. För varje riven kulturmiljö blir gatans historiebok en sida fattigare. Till slut riskerar hela kapitel att försvinna. Men vilka redskap har vi då för att skydda våra kulturmiljöer, och bevara gatans historiebok till kommande generationer av Karlstadbor? Det finns ett flertal sätt att med stöd av olika lagar skydda värdefulla kulturmiljöer. En kort förteckning av dem, och vilka hus i Karlstad som idag har skydd av dem, får du nedan. Men fungerar de i praktiken här i Karlstad? En titt i backspegeln pekar på motsatsen.
 
Kulturminneslagen (KML)
Kulturminneslagen anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Bland annat innefattar lagen bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader (3 kap), fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och kulturföremål. I Kulturminneslagens inledande kapitel, med bl a den sk portalparagrafen, står bl a att ”Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas”
     Med stöd av KML kan Länsstyrelsen i Värmland förklara särskilt märkliga byggnader som byggnadsminnen. För att en byggnad ska bli byggnadsminne krävs att den är mycket välbevarad eller har haft en särskild betydelse. Det är också Länsstyrelsens uppgift att utöva den tillsyn som krävs för att lagen ska efterlevas.
     Gamla gymnasiet, flera av husen i kvarteret Almen och Sockerslottet är några av husen som Länsstyrelsen i Värmland förklarats som byggnadsminnen.

>> Förteckning över alla Byggnadsminnen i Karlstad

Miljöbalken (MB)
Ett område kan enligt 3 kap i Miljöbalken klassas som riksintresse. Det innebär att det har så stora kulturhistoriska värden att det anses ha betydelse för hela landet. I planeringen skall dessa värden ha en högre prioritet än andra intressen. Exploatering och andra ingrepp i en miljön som klassats som byggnadsminne får endast ske om det inte påtagligt skadar kulturvärdena. Med stöd av Miljöbalken är det också möjligt att inrätta kulturreservat vilket syftar till att skydda större sammanhängande kulturhistoriskt värdefulla miljöer.
     I Karlstad har Länsstyrelsen förklarat en stor del av Karlstads innerstad, bl a älvrummet kring teatern och sockerslottet, kvartet Almen, Sandgrundsudden, Stadshotellet samt området kring torget, tingvallaberget och kanalen som varandes av riksintresse.

>> Hela det område i Karlstad som förklarats vara av riksintresse

Plan- och bygglagen (PBL)
Med rivningarna på 1950-, 60- och 70-talen i färskt minne insåg man i mitten av 80-talet att det krävdes en lagstiftning som mer aktivt förhöll sig till exempelvis estetiska och kulturhistoriska värden och att det krävdes ett bra skyddsinstrument för kommunerna att hantera detta. Sedan 1987 styr därför Plan - och bygglagen (PBL) merparten av vår samhällsplanering. Plan- och bygglagens tredje kapitel innehåller att antal sk varsamhetsparagrafer av vilka de centrala när det gäller kulturmiljöer är:

3 kap 10 § Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas till vara. Lag (1998:805).

3 kap 12 § Byggnader, som är särskilt värdefulla från historisk, kultur- historisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär, får inte förvanskas.

3 kap 13 § Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet skall anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.
   Byggnader som avses i 12 § skall underhållas så att deras särart bevaras. Lag (1994:852).

3 kap 17 § Tomter skall, oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte, hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och så att risken för olycksfall begränsas. Byggnadsnämnden kan besluta att plantering skall utföras och att befintlig växtlighet skall bevaras.
   Tomter, som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, får inte förvanskas i de avseenden de omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser.

Med utgångspunkt i PBL är det Karlstad Kommuns uppgift att utarbeta skyddsbestämmelser för att skydda kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer. Dessa skyddsföreskrifter infogas i det aktuella områdets sk detaljplaner för att på så vis ge kulturhistoriskt viktiga hus och miljöer ett lagligt skydd mot förvanskning och rivning. Idag används i Karlstad beteckningarna lilla "q"och stora "Q" och vad beteckningen rent konkret innebär varierar från fastighet till fastighet och anges i repektive detaljplan. Vanliga beteckningar är t ex "q - får ej rivas", "q - får ej förvanskas" (paradoxalt nog innebär det senare att man faktiskt FÅR riva det, se mer om det under "Fungerar skydden"). Ibland talar man också om kulturmärkta fastigheter som t ex en "3:10:a" eller "3:12:a". Man syftar då på enligt vilken paragraf i PBL som huset skyddats enligt, en "3:10:a" innebär t ex att huset skyddats enligt PBL 3 kap § 10 (se ovan).

I en detaljplan kan man också infoga särskilda föreskrifter om hur ändringar av befintlig bebyggelse ska utformas och hur nybyggnation ska anpassas till befintlig miljö så att de ursprungliga kvaliteterna i området inte går förlorade.

De q-/Q-märkningar vi har idag baserar sig på inventeringen "Kulturhistorisk bebyggelse i Karlstads kommun" framtagen 1984 av dåvarande stadsarkitekten Per Lagergren. I dagarna pågår en uppdatering av denna inventering, Karlstad Kommuns Arkitekturprogram, som tas fram av stadsbyggnadsantikvarie Terese Myrin. Arkitekturprogrammet ersätter successivt den tidigare gjorda inventeringen. Dessa skyddsföreskrifter vinner dock först laga kraft sedan de inarbetats i respektive områdes detaljplan.

När det gäller tillsynsansvaret för att dessa varsamhetsparagrafer efterlevs så vilar det på Byggnadsnämnden när det gäller byggnadens yttre (fasad, tak, fönster, balkonger mm) och på byggherren när det gäller byggnadens inre (snickerier, rumsindelning, golvbeläggning, kakelugnar etc).

>> Förteckning över Q- och q-märkta hus och miljöer i Karlstad